Här är vår hantverksbod hemma på gården där jag och min mamma säljer vårt hantverk.

Mitt företag heter KAN SJÄLV och jag ska berätta lite varför. Men först och främst består företaget av fyra delar: hundar, hantverk, frilansskrivande och djurkommunikation. Som framgår av hemsidan har vi en liten uppfödning av långhårig collie och har i nuläget sex stycken, samt att vi är engagerade i diverse annat hundrelaterat. Jag är uppfödd med hundar av allehanda raser och följde med mamma på hundkurs redan innan jag började skolan. Jag har också alltid gillat att måla, rita men även sticka mm, och gjort även detta sedan jag var barn. Språk har också intresserat mig, och utöver psykologi och litteraturvetenskap har jag även läst nordiska språk och engelska på högskola. Utöver fyra år på högskola har jag gått diverse kortare kurser (t ex inom hunderiet o kalligrafi), förutom ett år på folkhögskola där jag gick Textillinjen. Min senaste utbildning var till Certifierad Djurkommunikatör (se "Djurprat").Utöver mina skolår så har jag jobbat med allt möjligt.

Mitt hantverk började jag med på mer allvar när jag var 18 år och ställde ut mina alster för första gången, och då på ett hantverkscafé, så detta är då ett tag sedan... Det har fått allt större betydelse i mitt liv, och det har utvecklats genom att jag varit med på mässor och lämnat in till återförsäljare, och att skaffa hantverksboden var ett bra steg framåt.

Jag har som sagt provat många olika yrken, men inget har riktigt passat, och jag har alltid kommit tillbaka till djuren och hantverket. På arbetsförmedling o dyl fick jag aldrig gehör för mina tankar, förstås, för hur ska man kunna leva på sånt? Men jag tror på att följa sitt hjärta, gräva där man står och sträva mot sina drömmar för att må bra. Givetvis måste man få in pengar också, men man bör kolla upp möjligheter i alla fall!

Det krävdes att jag skulle bli sjuk för att få till en förändring i mitt liv. Jag var stressad, gick upp i vikt, mådde dåligt och hade mycket höga krav på mig själv under åren på högskolan - och led annars också av prestationsångest. Symptomen började komma - ryggont, magkatarr, ångest, ständiga urinvägsinfektioner, högt blodtryck, fibromyalgi... Till slut såg en duktig läkare vad som höll på att hända - den berömda väggen började närma sig. Jag bestämde mig för att inte läsa c-kursen i psykologi, att inte ta en fil. kand. Det var svettigt att ta beslutet, och vad skulle jag göra nu? Kände att jag ville jobba hemifrån, styra min egen tid, kunna vila när jag behövde - sjukskriven ville jag inte bli, jag ville klara mig själv och inte ha press på mig att "skynda mig att bli frisk". Fick ett jobb på deltid som telefonförsäljare, inte världens roligaste och mest avstressande jobb precis, men det var en väg till att våga. Det jobbet tog slut, och jag tog beslutet att starta mitt alldeles egna företag, och det är jag stolt över!

Företagsnamnet KAN SJÄLV då? En av mina första meningar när jag var liten var "kan häv", det var en anledning. Sedan har jag lärt mig mycket av det jag jobbar med på egen hand - men förstås med viss hjälp av kurser och andra människor! Sedan gillar jag att namnet klingar lite kaxigt också, och det får vissa att bli nyfikna:-)